Åh, nu är de igång igen! M jr och H bara bråkar och tjafsar, högljutt, om småsaker. Har varit lugnt hela e.m., men tydligen hade de hållt igång hela f.m också.
Vad ska man göra? När ska man gå in och bryta?? Man kan ju inte vara på dem hela tiden och tillrättavisa, men samtidigt kan man ju inte låta dem hålla på i evigheter heller, det är det ju ingen som står ut med...
Försöker köra med tv-förbud och allt sånt och ibland funkar det, men man tycker inte att man ska behöva ta till det hela tiden.
M har nog sämre tålamod än mig, även om jag också kan bli himla irriterad. När de börjar på blir han ganska snabbt irriterad och arg, höjer rösten. Sånt har jag svårt för! Visst, jag blir också arg och höjer rösten, men när han gör det triggar det igång nånting som gör att det bara kryper i mig. Jag mår så dåligt och får ångest, rent utav tryck över bröstet ibland! Jag mår så dåligt för mina barns skull, för jag vet hur det känns med aggressioner. Man känner sig himla liten och till slut törs man knappt säga vad man tycker eller fråga om något, för man är så rädd att få skäll.
Jag vill INTE att mina barn ska behöva ha det så som jag hade när jag var liten!!
Mia
10 november 2007 21:13
Låter jobbigt det där... att det väcker sådana minnen och känslor hos Dig... När du blir arg och höjer rösten så vet du ju precis vad du känner, när någon annan gör det, vet man ju inte riktigt egentligen hur den känner eller vad den vill... Ahh... snurrigt, ville bara ha sagt att jag känner för Dig i den här situationen!!
http://winyan.bloggagratis.se
Breezie
11 november 2007 08:55
Jag följer dig dagligen i bloggen och jag har tyckt att vi är ganska lika. Har samma åsikter om ditt och datt mm. När jag läser detta inlägg så kan jag bara konstatera att vi är lika och våra familjeförhållanden verkar också påminna en hel del om varandra :) Situationen du beskriver här liknar våran.
http://Breezie
Åsa
11 november 2007 10:12
Inte är det lätt.
Våra barn är också osams men leker oftast i allafall bra i hop.
Större konflikter är det i perioder. Kan gå en helvecka emellan. Då det bara är mindre tjafs som lätt går över.
Dock kan jag själv känna att jag numer av okänd anledning (okänd för mig iallafall!) har kortare stubin när de blir ordentligt osams och någon av dem har slagit till varann tex.
Får riktigt ta ett djupt andetag för att inte explodera !!
Dock blir det då tex ingen mer dator tid på någon/några dagar, eller man får bara se bolibompa inget annat på tv eller nåt sådant...
Har också försökt mer med belöning för bra uppförande och att de själva löser konflikter på bra sätt. De ville tidigare att de skulle få "guldstjärnor", vilket vi då kikade mot kvällen tillsammans hur dagen varit och om någon eller båda skulle få det.
Efter ett visst antal fick de belöning som kunde vara att vi fikade på cafe, köpa varsin tidning, åka till Borlänge badhus,fick varsin slant osv.
De kom med egna förslag och vi med våra.
Funkade faktiskt rätt bra men så är de ju lite yngre 6 och 9 år.
Nu har vi helt kommit i från det men kanske vore värt ett försök.
Det känndes som de då tänkte efter lite mer och försökte lösa konflikter mer själva.
Men nu på morgon sidan blev de osams, Lovisa höll på med nåt pyssel, Linnea var snäll och skulle hjälpa henne, Lovisa blev arg på henne då det inte blev bra och tyckte Linnea var urdålig/värdelös som hjälp. Linnea blev verbalt arg men slog också sin syster ett par gånger i ryggen.
Jag håller hårt på att verbalt arg kan man bli (men helst använda accepatbla ord) men man får inte slå varann.
Blir man så arg måste man gå därifrån och/eller be om hjälp av mig eller sin pappa eller annan vuxen.
Så nu har det varit upprörda tongångar främst mellan mig och Linnea. Jag blir helt slut!
Har förklarat för dem att fel gjorde båda två.Pratar alltid en bra stund med dem.
Lovisa hade ju kunnat vara lite snällare iallafall då Linnea försökte hjälpa henne så gott hon kunde, men att det största felet var att Linnea slog sin syster.
(Ibland är det ju lilla syster som slagit eller när hon var mindre bet hon sin syster..)
Nu blev det så att inget tv/film tittande förrän bolibompa för båda.Inget dator spelande idag för Linnea.
Dessutom tryckte jag på att de måste städa sina rum i dag men att jag kan hjälpa till lite och dammsuga....
Lovisa städar för fullt , Linnea surar i köket själv ska jag gå upp och hjälpa till i bådas rum!!
Inte lätt att vara förälder, säkert inte barn heller för den delen.
Dock från min barndom kommer jag inte i håg att jag fått skäll och knappt vågat säga saker.
Antar att mest mamma var den som fick ta tag i saker i allafall då pappa jobbade väldigt mycket.
Men säkert blev hon arg hon med.
Kommer mest i håg själv från tonårs tiden då vi hade diskussioner främst mamma o jag om olika saker. Var väl då utegångs tider och annat som hör tonårstiden till!
http://klackebo.bloggagratis.se
Breezie
11 november 2007 13:31
Det där med belöningssystem har vi också provat. Då gjorde jag själv på datorn ett A4 åt dem var med deras namn på. Så fick de välja en symbol, dottern tog en stjärna sonen en sol. Så gjorde jag 10 rader med tio tex stjärnon i varje så när jag och mannen tyckte att de förtjände det så fick de färlägga en stjärna eller sol. När de färglagt en rad dvs. 10 st tex stjärnor så fick de en guldtia. Nu har vi det inte längre för på ett halvår fick de ihop 15 färglagda symboler hahahaha. Men de frågar efter dem så det kanske är läga att göra nya och sätta upp på kylen ;) Ett tips även om barnen är lite äldre så är ju alltid pengar nått som lockar
http://Breezie