Ett inlägg till får det bli innan jag går till jobbet... Det värsta med att jobba hemifrån, vet ni vad det är? Det är inte disciplinproblem, det är inte att jobba ensam utan arbetskamrater, det är inte att missa en massa information på jobbet... nej, det är att man har alldeles för nära till skafferiet!!!!
Dessutom blir det inte mycket motion av att sitta stilla framför datorn och med en massa papper hela dagarna.... inte konstigt att alla de många kilon jag gått ner nu smugit sig på igen... suck!!
Vissa dagar bara hatar jag mig själv! Jag hatar att jag inte kan låta allt gott ligga kvar i förpackningarna, jag hatar att jag aldrig kommer ut och rör på mig, jag hatar hur jag ser ut - fet och ful, att jag aldrig har nåt att sätta på mig, hatar mitt beteende och hur det påverkar mig, hatar att alltid vara trött och må dåligt, hatar att jag alltid måste trösta mig med något ätbart... listan kan göras lång!
Jag VET att jag måste sluta äta, jag VET att jag måste börja röra på mig, jag VET att jag måste göra något åt hälsan, men jag VET inte hur jag ska bära mig åt för att klara av det! Jag VET hur man ska göra, men hur många ggr jag än bestämmer mig att imorgon då kör jag, så slutar det med lika många besvikna, självhatande dagar...
Jag har klarat det tidigare, har gått ner både 20 och 25 kg, men den här gången känns det alldeles omöjligt! Jag kommer bara inte igång. Det tråkiga är att jag mår sämre och sämre, även fysiskt, men ändå klarar jag inte av att motivera mig själv.
Blodtrycket börjar sticka uppåt igen. Igår kväll när vi varit på julfest och ätit mycket och gott fick jag så ont runt magen. När jag satt i soffan hemma på kvällen fick jag ont i både ryggen och bröstet en stund... sånt skrämmer mig! Tänk om jag får en hjärtinfarkt?! Men tror ni att jag ätit mindre idag för det? Rört mer på mig? Nej...
Jag MÅSTE sluta äta onyttigt, jag MÅSTE börja röra på mig, jag MÅSTE sluta stressa. Både för min egen och mina barns skull. Jag vill ju inte att mina barn ska behöva växa upp utan mamma... men jag MÅSTE också hitta motivationen!!
Ewa
5 december 2007 16:29
Vill du gå med i min klubb? Skämt åsido - du kommer inte att lyckas förrän du VILL ändra på allt du räknade upp. Det spelar ingen roll hur många "Jag Vet Att Jag Borde" som hänger över huvet på dig för om du inte vill, kommer det inte att fungera. Ta en förändring i taget. Kolla med gubbe och ungar att de är med på det och att det betyder mycket för dig. Det sägs ju oxå att "Om mamman inte mår bra, så gör ingen annan det heller." Jag håller på dig. Kan jag, så kan du (även om mina resultat inte är att skryta med). Stor Kram!
http://fundringar
Helena
5 december 2007 18:04
Jag vet att det är lätt att säga...men för att komma ifrån sötsuget så är det slut på ALLT socker-godis, kakor, lussebullar, ja...du vet säkert det redan...men ja. din motivation? Du har tre i mindre storlek och en i en större i form av barn och man =) jag kan inte komma på en bättre motivation.
Helena
5 december 2007 18:05
Jag läste någonstans att det tar ungefär sex veckor att ändra på sina vanor.
Åsa
5 december 2007 18:47
Det är inte lätt detta med motivation, förstår att det är svårt.
Tänk om det vore så lätt att man kunde gett dig en julklapp ,härligt guldfärgat paket med skinande rött sidenband runt innehållande motivation.Då skulle du få ett sådant av mig.
Stor Kram från Åsa
http://klackebo.bloggagratis.se
Anna
5 december 2007 19:24
Välkommen i klubben!
Kunde inte skrivit det bättre själv. Du har ju följt hur bra det går för mig... Visst jag har varit duktig ett tag men det är fortfarande inte hållbart.
Insåg idag att jag måste ta det i små steg hela tiden. Efter helgens frosserier måste jag börja med att klara en halv dag på jobbet, sen en hel dag på jobbet, sen hemresan, sen kvällen och därefter en hel dag utan sockerdjävulen.
Men dena djävul håler en i ett hårt grepp och det enda som hjälper är att kämpa.
Du skrev tidigare att du brukar klara dig från småätande fram till lunch. Ta som nästa steg att klara fram till middagen eller ett visst klockslag... Gör iordnig små morotsbitar och bestäm dig för att äta en frukt eller en fruktsalad när du blir sugen.
jag frsöker ha en plan.
Det är inte lätt men jag ska försöka peppa dig i kampen!
Anna!
http://enannassida.blogg.se
marianne
5 december 2007 22:34
Oj, oj, oj vad jag har varit i dina skor....
Jag har oxå gått ner i vikt och upp allt igen (plus lite till) fleeera gånger.
Min 5:e gång på Viktväktarna resulterade i alla fall till att jag äntligen förstod att det handlade om att ändra sitt beteende för ALLTID. Inte gå ner i vikt och sen tillbaka till samma vanor. För4år sen gick jag i mål och hade då gått ner 25kilo och sedan dess har jag hållt vikten.
Jag har massor att skriva om det här det ligger mig fortfarande varmt om hjärtat.
Det måste vara jättetufft att jobba hemifrån. När jag är hemma och vabbar eller så så är det lätt att "gå i skåpen".
Det som har funkat för mig är framförallt att tillåta mig att äta allt men inte alltid. Skulle aldrig klara dieter där man blir förbjuden att äta vissa saker. Under hela viktminskningen så åt jag lördagsgodis t.ex
Sen så är ju motion (som du vet) nyckeln. Först promenader nu löpning och friskis och svettis. Min motivation till att komma ut på promenader eller "lufs" som jag kallade det för var att få motionsbonus som gjorde att jag kunde unna mig att äta nåt gott till helgen. Så ska man ju inte tänka egentligen men är jag sugen på nåt gott så hjälper inte morotsstavar. Nu motionerar jag för att må bra men i början var det inte så...
Ja, jag svammlar känner jag men jag vill att du ska veta att det går!!!!! absolut!!!!!
Helén
5 december 2007 23:12
Oj, vill tacka er alla för era fina inlägg!! :)
Ewa: Jag VILL ju också, men det är precis som om jag inte har nån ork att bry mig...
Helena: Jovisst, jag har 4 personer att motivera mig för, men det hjälper inte när suget sätter in. Kan vara svårt att förstå för den som inte har/haft det så.
Åsa: Tänk om det var så enkelt!! Skulle ge vad som helst för en sån julklapp :)
Anna och Grynisen: Det är ju skönt att veta att man inte är ensam!
Marianne: VV har jag provat flera ggr och det är ju det som har funkat tidigare, men jag är så himla trött på det där räknandet att jag kan spy på det!
Sissi i Norge
6 december 2007 10:37
Det kunne GODT ha vært jeg som har skrevet det innlegget der! Gjett om jeg kjenner meg igjen!!! Det hjelper faktisk ikke om man VET hva som skal til, helse og alt det der, for man kommer liksom ikke noe videre allikevel.
Jeg har faktisk gått til det skritt å få legehjelp! Kjennes nesten ut som "juks", men det er tøft nok! Jeg tar en tablett hver dag(Reductil heter den her i Norge) og den gjør at jeg ikke får samme sug etter mat som til vanlig. Den forbrenner i tillegg noe av fettet man alt har lagt på seg. Det er masse bivirkninger av den, og det er derfor tett oppfølging av lege. Bl a kan blodtrykket bli noe forhøyet. Den verste bivirkingen jeg har denne gangen (ja, jeg har prøvd før, men måtte slutte pga økonomien da jeg ble alene med ungene, den kostet 750 for en mnd) er at jeg blir veldig fort tørr i munnen. Drikker og drikker, men har funnet ut at det hjelper å tygge på en tyggegummi. Nå koster en måneds forbruk ca 400, og det er også dyrt nok. Jeg har denne medisinen for å klare å få et "sunnere" forhold til mat. Jeg BØR ikke kose meg så mye med den når jeg har fri, trekker ut måltiden så lenge jeg kan, leser en bok samtidig... Så prøver jeg å spise litt i matpsuen på jobb så jeg ikke er så sulten når jeg kommer hjem 22.30 fra senvakt. Vet jo at det er veldig dumt å spise da, men når man er SULTEN...
Jeg må ned i vekt, for jeg har smerter i beina. Har nettopp fått konstatert slitasjegikt i føttene, og det er ikke noe koselig å høre når man "bare" er 45. Jeg frykter for at de smertene jeg iblant kjenner i knærne er relatert til gikten... Så det er helt klart nødvendig for meg å ikke være så tung. Men det er vanskelig å trimme og trene etter 7 timer på jobb der man holder på med eldre hele tiden, det blir mye fysisk tung jobb, og det er så godt å sette seg i sofaen litt etter middag... Man kommer inn i en ond sirket, rett og slett, og det er ikke lett å komme ut av den. Jeg ønsker alle av oss lykke til i forsøkene på å bli kvitt kiloene!!! Det er ikke lett.
http://sissi-mor.bloggagratis.se
Mia
6 december 2007 13:02
Vad ska jag skriva som ingen annan har skrivit innan.... Been there, done that, is there... Förstår dig så väl, så väl....
http://winyan.bloggagratis.se
sandra
29 februari 2008 16:01
Jag önskar dig all lycka i din kamp mot sötsuget och viktminskningen. Det finns en oerhört bra bok att läsa som riktar sig till personer som ska göra en livsstilsförändring som jag tror kan ge dig lite hjälp. Boken heter Motivation för motion. Visserligen utgår boken från exemplet att börja ett mer fysiskt aktivt liv men allt som boken tar upp lämpar sig lika bra för vilken livsstilsförändring som helst.
Att enbart bestämma sig för att göra en förändring är inte det enda som behövs. Det är massor med andra faktorer som spelar in. Boken ger konkreta förslag på hur man går vidare i olika faser på sin livsstilsförändring och vad man kan göra om man råkar ut för återfall osv.
Än en gång, stort lycka till!
http://sandra-mittlivsomblogg.bloggagratis.se
